Så nära

Gick förbi skolan idag, min gamla skola
gick precis där vi stod och hoppade på ett flak, musiken
dunkade genom hela kroppen och lyckoruset
var som en vulkan inuti. Så längesedan, men så nyss!
Jag kommer ihåg att jag tänkte: hur fan ska det bli nu?
Ingen mer skola?
men så gick livet vidare, bara sådär
Nu står vi på nya flak, ingen vet vart de är på väg eller
vilken musik som kommer att spelas
vi vet bara att vi är påväg någonstans,
mot något nytt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0